Väntetiderna för utredningar - flaskhalsen sitter inte där många tror

Väntetiderna för neuropsykiatriska utredningar är en av svensk vårds mest omdiskuterade frågor. Familjer väntar månader, ibland år, och granskningar har visat att flera regioner inte klarar BUP:s förstärkta vårdgaranti. Samtidigt växer efterfrågan år för år.

Standardsvaret är mer resurser: fler psykologer, fler mottagningar, mer pengar. Men när vi genomförde en strukturerad behovsvalidering med psykologer i Region Östergötland våren 2026 framträdde en annan bild. Tiden i en utredning fördelas ungefär 50/50 mellan patient- och testtid, och tiden för att bearbeta, värdera och skriva. Det är den senare halvan som är flaskhalsen.

Anamnesen lyftes fram som den mest tidskrävande delen av arbetet. Processen att flytta information från journal, formulär och testresultat till ett färdigt utlåtande beskrevs som både tidskrävande och mentalt belastande - särskilt momentet att få ihop allt på slutet, när underlaget spretar och utredningen sträckt sig över två till tre månader.

En insikt från valideringen fångar problemet särskilt väl: utlåtanden skrivs ofta mer för att resten av vården ska kunna lita på utredningen än för patienten själv, som främst är intresserad av sammanfattningen. En stor del av skrivarbetet är alltså kvalitetssäkring och överlämning - viktigt, men inte det som kräver psykologens unika kompetens i varje mening.

Det betyder att en betydande del av utredningskapaciteten sitter gömd inuti befintliga arbetsflöden. Om tiden för att sammanställa och skriva kan kortas väsentligt ökar genomströmningen utan att en enda ny psykolog anställs - och utan att patienttiden minskar. Det är en annan sorts kapacitetsinvestering än fler mottagningar, och den går snabbare att genomföra.

Det avgörande är hur tiden kortas. Bedömningen och kontrollen måste stanna hos psykologen: AI:n sammanställer, strukturerar och föreslår, men fattar aldrig beslut och ställer aldrig diagnos. Rätt använd frigör tekniken tid för det som faktiskt kräver professionen - att möta patienten, värdera underlaget och stå för slutsatsen.

Det är exakt den principen Edith Care är byggt på: stödja hela utredningsflödet från samtal till färdigt utlåtande, låta psykologen behålla bedömningen och låta verktyget ta grovjobbet. Väntetiderna är ett systemproblem - men en del av lösningen finns redan inne på mottagningen.